Vilket värmesystem passar mig?

När du har bestämt dig för att investera i ett nytt värmesystem startar ett större projekt. Eftersom valet av värmesystem är så beroende av ditt hus unika förutsättningar går det inte att välja värmesystem efter vad någon bekant till dig har och är nöjd med. Det finns en uppsjö av olika värmesystem med allt ifrån vedpannor, direktel och fjärrvärme till pelletspannor, solfångare och värmepumpar. De skiljer sig alla åt gällande verkningsgrad, värmeeffekt, mängden arbete och underhåll, investeringskostnad och mycket annat. Nedan följer en liten guide som förhoppningsvis ska underlätta ditt projekt och vägleda dig i olika beslutfrågor. 

Kravställning och specifika önskemål

  1.  Hur viktigt är bekvämlighetsfaktorn med ett självgående värmesystem för dig?
    Generellt sätt är värmepumparna ihop med solvärme, fjärrvärme och direktverkande el underhållsfri värme. Vissa värmepumpar behöver underhåll i form av service och rengöring av filter medan vätska/vattenvärmepumparna sköter sig själva. Direktverkande el och fjärrvärme distribueras till huset via el- respektive fjärrvärmenät och tillförs "on demand". Ansvaret ligger på leverantören och du som konsument betalar för att värme och bekvämlighet.

  2. Ska det nya systemet fungera ihop med ett befintligt system?
    Om du letar efter en kompletterande värmekälla bör du fundera över vilket värmebehov du har och hur mycket extra värme som behövs. Det kan hjälpa dig att besluta om huruvida du ska komplettera med solvärme, luft/luftvärmepump eller med ett grundare borrhål alternativt en kortare markslinga. 

  3. Hur hög är driftsäkerheten och hur ser det ut med tillgången för de bränsle/energi som värmesystemet kräver?
    Vissa resurser är förnybara och vissa är oändliga. Solens energi är evig och den är gratis. Fossila bränslen som olja, kol och naturgas är en resurs som är begränsad och bör hushållas med, inte minst för miljön skull. Begränsade resurser betyder i regel höga priser. Se till att investera i något hållbart och ekonomiskt!

  4. Hur viktigt är det för dig med miljön?
    En värmepump med hög värmeeffekt, alternativt i kombination med annan värmekälla som utnyttjar solenergi - är det mest miljövänliga vi kommer idag. Vedpannor och pelletspannor är förvisso inte dåliga för miljön, utsläppen är minimala OM man har en bra eldningsteknik. Det gäller även för andra hälsofarliga partiklar som bildas under eldning. Vad gäller el- och fjärrvärme så beror miljöaspekten på hur denna produceras. Se över dina alternativ och läs på om vilken miljöpåverkan olika värmesystem har om du anser att miljön är viktig för dig. Även små åtgärder har stor effekt i kampen mot den globala uppvärmningen.

  5. Vart önskar du placera värmeanläggningen?
    Beroende på vart du planerar installation av din nya värmeanläggning kan du vilja tänka mer eller mindre på buller från olika enheter. 

Reflektera över ovan ställda frågor och skapa dig en tydlig kravbild av vilka de viktigaste faktorerna är. När du specificerat vad som är viktigt för just dig kan är det dags att se till vilka värmesystem som rent praktiskt fungerar bra i huset där du bor. 


Vilka värmesystem fungerar med husets förutsättningar?

  1. Hur mycket utrymme finns tillgängligt för det framtida värmesystemets anläggning?
    Detta avgör om det är möjligt att införskaffa värmepannor som kräver utrymme både för lagring av bränsle, brännare och ackumulatortank.

  2. Hur stor är husets tomtyta?
    Hur mycket fri tomtyta du har tillgång till är avgörande för huruvida du kan installera jordvärme eller inte.

  3. Hur många borrhål finns i närheten av vart du bor?
    Antalet borrhål i din omgivning kan ge dig en indikation hur hur bergarterna i marken under huset är. Det är nämligen avgörande för verkningsgraden om du vore intresserad i en bergvärmepump. Se borrhål i din närhet på SGUs kartvisare.

  4. Har husets en skorsten som är godkänd för eldning med ved eller pellets?
    Om du funderar på att elda med ved eller pellets för uppvärmning av din bostad, oavsett om det gäller värmepannor eller brasa och kamin - så måste du ha en skortsten som är godkänd för eldning av dessa.

  5. Hur ser lokala restriktioner ut gällande storskalig eldning?
    När det gäller storskal vedeldning råder lokala restriktioner. Om du är intresserad av att investera i en vedpanna bör du se efter vad som gäller i ditt område.

  6. Är hustaket beläget i syd-, syd östlig eller syd västlig riktning?
    För att solfångare eller solceller ska bli så effektiva som möjligt är det bra om taket ligger i rätt riktning - med flest soltimmar. Har din bostad denna möjlighet kan det definitivt vara värt att se över möjligheten med solvärme som kompletterande värmekälla.

  7. Finns det ett fjärrvärmenät beläget i närheten?
    För att fjärrvärme ska vara ett alternativ så krävs det att det finns ett installerat fjärrvärmenät nära dig. I annat fall är det sällan ekonomiskt försvarbart så det krävs för mycket ledning vilket är både kostsamt och ger sämre effekt. 

  8. Vilket distributionssystem har huset idag? Vattenburen - elburen eller ventilationsburen?
    Detta avgör i stort sett vilken flexibilitet du har gällande ditt nya val. Ett vattenburet system möjliggör i stort sätt alla värmesystem medan ett hus med direktverkande el har begränsade alternativ, liksom ventilationsvärme (frånluftvärme). 

När du kartlagt vilka förutsättningar ditt hus har blir det enklare att gallra bland alternativen. Nu återstår det bara att matcha din kravspecifikation med vad som är fysiskt möjligt. Här nedan kan du läsa en kort sammanfattning över de olika värmesystemen, vart de lämpar sig samt för och nackdelar. Detta är en mycket generaliserad informationsbild eftersom värmesystemens prestanda styrs av en otalig mängd faktorer.


Direktverkande el

Att värma bostaden med direktel är dyrt. Däremot lämpar sig direktverkande el i exempelvis sommarhus eller likande som inte behöver värmas upp hela året. Installations-kostnaden är låg för direktverkande el, men driftkostnaden hög. 

Har du ett hus med större värmebehov kan du fundera på att komplettera med solfångare eller luft/luftvärmepump för att minska elförbrukning alternativt konvertera till ett vattenburet system. Detta är ett omfattande och kostsamt ingrepp men fördelarna är många. 

Fjärrvärme

Beroende på hur fjärrvärmen produceras är den mer eller mindre miljövänlig. Som konsument kan du inte påverka dina uppvärmningskostnader eftersom du betalar till närmaste fjärrvärmeverk som i sin tur sätter priserna för anslutna bostäder. Fjärrvärme kräver ett vattenburet system men utöver det passar det i alla bostäder i närheten av ett fjärrvärmeverk. Kostnaderna för fjärrvärme är installation av hemmets fjärrvärmecentral, anslutning till fjärrvärmenätet och löpande driftkostnader.  





Solvärme

Att utnyttja solenergi är hållbart. Både solfångar och värmepumpar använder solenergi i olika former för att utvinna värme. Solvärme fungerar bäst om bostaden är beläget med tak i syd- syd östlig eller syd västlig riktning eftersom detta ger flest soltimmar. Vanligen används solfångare som komplement för till exempel ved- och pelletspannor men även vissa värmepumpar. Fördelen är då att du slipper elda under våren och sommaren och minskar således utsläppen och sparar pengar samtidigt. Kostnaden för solvärme omfattar endast själva installationen men driftkostnaden för solvärme är så gott som försumbara.

Värmepannor

Ved- och pelletspannor förutsätter alla ett vattenburet system. Vad gäller eldning med ved och pellets så kan det vara ett mycket billigt alternativ. Tänker man på miljön ska man däremot lägga stor vikt vid hur man eldar, och kanske till och med komplettera med solfångare för att minimera eldningsbehovet och således även utsläppen. Värmepannorna kräver alla ett stort utrymme, både för lagring av bränsle men även för brännare och ackumulatortank i vilken värme kan lagras. Kostnaden för värmepannor ligger framförallt i installationen av anläggningen. Det kräver jobb med lagring av bränslet och eldning samt en del underhåll. Oljepannor är varken att rekommendera, varesig för miljön eller ekonomin.



Värmepumpar

Alla värmepumpar utnyttjar solens energi, lagrad i antingen luften, marken, berggrunden eller på sjöbotten. En luft/vattenvärmepump kräver inga direkta ingrepp på hus eller tomt och har en värmeeffekt på 50-70%. Det innebär att den täcker 50-70% av husets totala värmebehov genom att utnyttja gratis energi vilket sänker dina uppvärmningskostnader markant. 

Vätska/vattenvärmepumparna för jord-, berg- och sjövärme ställer stora krav på tomtens storlek och husets belägenhet. Investeringskostnaden är stor tillföljd av ingreppen på tomt men värmeeffekten är imponerande hög (70-90%).

Luft/luftvärmepump

Detta är den minska av värmepumpar och går egentligen under en egen klass - i vart fall sett till energimärkningen. En luft/luftvärmepump används för att ge kompletterande värme och även kyla under sommaren. Det är ett mycket uppskattat alternativ som inte kostar särskilt mycket att installera men som enkelt ökar komforten i hemmet samtidigt som det sänker kostnaderna för uppvärmning. 

En luft/luftvärmepump fungerar utmärkt som komplement varesig du har annan värmepump som primär värmekälla eller om du var en värmepanna eller direktverkande el.